20 steg för att ta bra dansbilder

Jag får väldigt positiv respons på mina bilder från socialdansevenemang och ibland känns det som några av mina följare undrar hur sjutton jag får mina bilder att se ut som de gör. För att lämna grisen ur säcken med en gång: Det finns ingen magisk knapp eller filter som fixar till bilden, utan det är en kombination av rätt utrustning, rätt kamerainställningar och rätt efterbehandling. Jag har skrivit ihop några punkter här som du kan titta på om du vill lära dig mer. Jag har inga hemligheter utan jag vill att alla ska bli bättre på dansfoto så att andra kan ta bra bilder på mig. Själv har jag gjort inte så mycket annat än fotografi de senaste 3 åren och jag har listat ut allt detta själv, med hjälp av YouTube, online-kurser och e-böcker. Allt är inte gratis, men vill man bli bättre på något måste man vara beredd att investera både tid och pengar för att få bättre kunskap och för att använda rätt utrustning (kamera, objektiv, programvara). Tyvärr räcker det inte att gå en fotokurs, det är i så fall bara början. Mycket som finns på nätet är på engelska, var beredd att gå kurser och läsa saker på engelska för att få ett bredare utbud av information. När du i följande lista inte förstår vad jag pratar om, använd nätet för att lära dig, punkt för punkt. Testa fram dig sakta och var säker på att du förstår en punkt innan du fundera på nästa. Om du har en annan åsikt, eller en fråga, kontakta mig gärna, antingen som kommentar eller personligt meddelande.

1. Lär dig grundläggande koncept i fotografi och hur de olika val du träffar i processen påverkar bilden. I det skedet spelar det ingen roll vilken kamera du har, så länge den tillåter manuella inställningar. Fundera över frågar som: Vilket objektiv ska jag använda? Vad är skillnaden mellan att använda en vidvinkel och gå nära motivet eller att använda ett teleobjektiv och gå längre bak? Om jag kan zooma, vad är skillnaden när jag zoomar in eller ut? Hur förändras utseendet av mitt motiv? Vad betyder siffrorna som står på objektivet (brännvidd och maximal bländare)? Vad betyder begreppen brännvidd, slutartid, bländare och ISO-tal? Hur förändras bilden när jag väljer olika inställningar? Detta kan du lära dig på en grundkurs i fotografi. Strunta i mörkrum och artistiska ämnen just nu. Lär dig teorin hur en kamera fungerar.
2. Testa dig fram och lista ut vilka inställningar ger bäst resultat för att fota dans. Behöver jag en lång eller en snabb slutartid för att fota snabba rörelser som dansen innebär? Behöver jag en stor eller liten bländare när det är svagt ljus på dansbanan? Hur använder jag ISO-talet för att korrigera exponeringen när jag har träffat mina val och hur mycket måste jag kompromissa för att få till den bästa möjliga bilden som min utrustning (kamera och objektiv) tillåter?
3. Använd manuella inställningar. När du har lärt dig hur bilden ska exponeras vet du bättre än vad kameran gissar till sig med sin ljusmätare. Kameran strävar alltid efter en jämn exponering över hela bilden. På dansgolvet har du scenljus och fönster i bakgrunden som kommer att störa mätningen och som kommer att vilseleda kameran. Välj din exponering så att dansaren ser bra ut (inte för ljust, inte för mörkt) och låt bakgrunden vara som den är. Med en stor bländare (till exempel f/2.8) blir den suddig medans dansarna förblir skarpt. Det gör ingenting om fönsterna blir helvita och man inte kan se vad som finns utanför, det är ju dansarna du fotar, inte landskapet utanför. Om ljuset inte ändrar sig behöver du bara lista ut inställningarna i början på kvällen. Oftast blir det dock mörkare ju längre dansen fortskrider. Kolla regelbundet på bilderna och justera din exponering med ISO-tal eller (om du måste kompromissa) med hjälp av slutartid och bländare.
4. Lär dig hur du kan ta bilder i råformat. Du kommer att få ut en mycket bättre kvalité av bilderna när inte kameran utan din dator gör hela efterbehandling. Din kamera kan så mycket mer än vad som kan visas i en bild i JPG-format. Med hjälp av råformatet kan du utnyttja din utrustning till fullo och du kan skapa bättre bilder. Du behöver en programvara som kan hantera råformat och kan sedan skapa JPG-bilder efter du har gjort din handpåläggning. Om det inte följer med någonting med kameran (vilket troligen är antingen alldeles för enkelt eller alldeles för komplicerat), köp en kopia av Adobe Lightroom. Det kostar pengar, men det är värt det. Lightroom är industri-standarden och de flesta proffs använder det. Fördelen är att du hittar massor med information på nätet om hur man gör saker i Lightroom. Använder du något annat måste du ofta klara dig själv när du har en fråga.
5. Lista ut ett arbetsflöde hur du vill behandla dina bilder. Exempel: Ta ut kortet ur kameran och stopp i det i datorn. Importera alla bilder i Lightroom. Gör en backup på bilderna. Gå genom bilderna och sortera bort de som är suddiga eller som helt enkelt inte blev bra. Gör din efterbehandling (se de följande punkterna), exportera bilderna och ladda upp dem på nätet. Lista ut ett flöde som fungerar för just dig och använd alltid samma steg i samma ordning. På så sätt blir du snabbare och du glömmer inte bort någonting heller. Lightroom är inte bara ett program för att efterbehandla bilder i råformat, utan det är rent allmänt ett bra program för att förvalta stora mängder av bilder och för att behålla överblick över alla evenemang du har fotat och för att snabbt hitta dina bästa bilder.
6. Lär dig grundinställningarna i Lightroom eller vilken annan programvara du använder. Lär dig vad reglagen gör med bilden, såsom exponering, högdagar, kontrast, mättnad, klarhet, osv. Lista ut hur du kan få till bilden på bästa sättet. Fokusera på de första reglagen och låt dig inte förvirras av alla de avancerade inställningarna för tillfället. Det mesta är för proffs som måste få bilden perfekt, men dit har vi inte kommit än.
7. Läs om vitbalans och hur du korrigerar vitbalansen och färgarna i bilden. Ta du bilder i råformat kan du ändra vitbalansen precis hur som helst utan att du förstör bildkvalitén. Med JPG-bilder minskas kvalitén markant om du har fel vitbalansinställning i kameran och korrigerar till exempel ett bild i glödlampsljus som är väldigt gul. Försök att få till en någorlunda bra vitbalans i kameran och gör den perfekt senare i Lightroom. Om det inte fungerar för att det är till exempel ett väldigt starkt rött ljus på dansarna som inte går att få bort även med extrema vitbalanskorrigeringar, gör bilden till svartvit, då spelar det nästan ingen roll. Svartvita bilder är mycket populära, så var inte rädd för det. Leka med kontrast och exponering som troligen borde vara annorlunda på en svartvit bild än på en färgbild. Titta på en bra kurs i svartvit-konvertering för att lära dig vad som är viktig.
8. Stör dig inte av bruset i bilderna när du använder höga ISO-tal. Det är bättre att ha en skarp, men brusig bild än att ha en ren, men suddig bild. Sådana bilder är ofta inte rena heller utan bara helt detaljlösa. Man kan aldrig få en suddig bild skarp, men det finns tricks att få bort bruset. Dessutom: De flesta tittar på bilderna på en mobiltelefon eller padda. Dessa enheter har 2 Megapixel (telefon med HD skärm) eller kanske 3 Megapixel (senaste iPad Air 2), men inte mer. Din kamera har troligen minst 16 Megapixel och när du förminskar bilden på en mobilskärm syns inte bruset längre. Betrakta bilderna i full storlek bara för att bedöma skärpan, men inte för att oroa dig om bruset. Om någon vill skriva ut din bild i A2 storlek (typ 40x70 cm) kan du lägga energin på brusreducering och redigering, men för att publicera dansbilder på nätet är det inte värt det. Använder du väldigt höga ISO-tal förlorar bilden även mycket färgkontrast. Är det för illa, gör bilden till svartvit (se ovan).
9. Lär dig grundläggande teknik i porträtt-fotografering. Bilder på människor ska ha ögonen i fokus, allt annat kan vara suddig. Titta på porträtt på nätet! Om du inte kan ha alla fyra ögon på ett danspar i fokus för att de är för långt ifrån varandra så ska det ögat vara i fokus som är närmast kameran, eller den dansaren som är viktigast (för att hen står mot kameran och inte med ryggen mot dig). Du vill inte ha bakhuvudet på en dansare i fokus och den andra personen som tittar mot kameran är suddig i bakgrunden. Eller du vill inte heller ha någons axel i fokus och huvudet är redan suddig. Lär dig hur du använder fokus-systemet i din kamera och förlita dig inte på auto-läget där kameran fokuserar på vad som helst den tycker är viktigast. Använd antingen ett läge det kameran följer motivet eller välj en fokuspunkt som fungerar mestadels och beskär bilden i efterhand).
10. Lär dig om komposition, hur motivet ska vara i bilden för att skapa en bra upplevelse för betraktaren. Lär dig när en liggande eller stående bild fungerar bättre och när du kanske vill ha en kvadratisk bild. Beskär dina bilder. Eftersom allting händer väldigt snabbt i dansen har du inte tid att komponera bilden till 100%, välja rätt fokuspunkt och ändra andra inställningar. Du kommer då missa ögonblicket. När du beskär bilden förlorar du några Megapixel, men det gör inte så mycket så länge det inte är extremt. Bilden ser bättre ut med rätt komposition än med fler Megapixel. Man säger att allt som har fler än 6 Megapixel behövs bara i undantagsfall. Bara proffs med många många år och många hundratusen bilder erfarenhet fixar kompositionen så bra att de inte behöver beskära bilden. Var inte rädd för det, gör det som bra som möjligt i kameran och fixar sedan till det sista lilla i datorn.
11. Uppgradera din utrustning bara när den nuvarande utrustningen begränsar dig i ditt skapande och du vet varför! Det sistnämnda är viktigt: Och du vet varför! Om du tycker att dina bilder är för dåliga och du behöver en bättre kamera har du troligen fel. Troligen ligger problemet på dig och brist på kunskap eller färdighet. Om du däremot vet att "Kameran skapar alldeles för brusiga bilder med nästan ingen kontrast eller färg när jag använder ett ISO-tal på 3200 och mer och även med ett f/2.8 objektiv och en egentligen alldeles för låg slutartid på 1/200 är jag tvungen att gå på ISO 6400 på de dansställen jag vill ta bilder på" är det kanske dags för en bättre kamera. Eller om du vet att "Objektivet tillåter bara en bländare på f/5.6 när jag zoomar in och med ett objektiv med bländare f/2.8 skulle jag kunna få 2 steg lägre ISO" eller "kameran har bara 9 autofokuspunkter och det är väldigt svårt att få till en någorlunda bra komposition" kan du fundera på att skaffa nytt. När du har bestämt dig tänk på att objektivet är viktigare än kameran. Tyvärr kostar zoom-objektiv med stor bländare många tusen kronor. Använd fasta objektiv utan zoom för att spara pengar, men även för att lära dig komposition. Om du inte kan zooma är du tvungen att tänka till. Du kommer att missa bilder (när ett par gör jättefräcka saker precis framför näsan på dig, men du har ett teleobjektiv som inte kan zooma ut), men det gör ingenting. Det finns fler tillfällen. Skaffa en 50mm med bländare f/1.8 eller f/1.4 och använd den med f/2.8 för att få till ett bra skärpedjup. När du får bra resultat och har sparat ihop lite, titta på ett zoom-objektiv för bekvämlighetens skull, men just när det gäller socialdans behövs det normalt inte. Alla dansare komemr stå ungefär lika långt ifrån dig varje gång och zoomar du in på mitten på golvet kommer troligen ljuset vara annorlunda och du behöver ändra inställningarna. Tittar på de paren som dansar förbi dig och försök inte lura dem som försöker undvika att vara med på bild. Det finns tredjepartstillverkare som Tamron, Tokina eller Sigma som har bra objektiv som bara kostar hälften av det som Canon, Nikon eller Sony tar för sin proffsutrustning. För sportfotografi behövs en viss nivå på utrustningen, men även med den enklaste systemkameran kan man skapa bra bilder.
12. När du har kommit så långt kan du glömma det tekniska och fokusera på innehållet. Dina inställningar måste sitta i ryggmärgen så att du inte behöver tänka på dem. Lär dig något om dansarna du fotar. Antingen genom att dansa själv eller att titta mycket på dans. När är det ett bra ögonblick att trycka på knappen? Vad är en bra vinkel? Uppifrån? Nedanifrån? Rakt fram? Var någonstans ska du stå på dansgolvet? Lyssna på musiken och förutspå när dansarna troligen kommer göra vissa turer eller kommer vara i vissa positioner. Var beredd och tryck i rätt ögonblick. Lär dig fördröjningen i din kamera från när du trycker på utlösaren tills bilden tas. Bara övning ger färdighet.
13. Lär dig om ljus. Lär dig skillnaden mellan starka kontraster från hårt solljus på en molnfri dag eller ljus på en dag med en molnig himmel. Skillnaden mellan ljuset från en solen under bar himmel, genom ett fönster, en glödlampa eller ett lysrör. Lysrör är den sämsta möjliga belysningen då den både förstör färgen och även blinkar snabbt och gör det svårare att få till manuell exponering och manuell vitbalans. Lär dig var någonstans på dansgolvet är det bästa ljuset och ta med ljussättningen i ekvationen tillsammans med den bästa positionen rent danstekniskt. Det kan vara bättre att stå i rätt ljus trots att du kanske inte får lika många bra turer rätt framför dig istället för att ha alla bilder i dåligt ljus som ingen orkar titta på.
14. När du tar bilder i råformat, korrigerar vitbalans, exponering och beskärning och får till bilder som är tekniskt bra och som visar ett trevligt ögonblick är det dags för att finslipa efterbehandlingen. Lär dig de lokala korrigeringarna i Lightroom, med pensel och gråfilter. Om taket skymtar huvudet och överkroppen på dansarna, medans benen är mycket ljusare använd antingen en annan komposition där benen inte syns eller använd lokala korrigeringar för att fixa till felet. Dansarnas ansikte är det viktigaste för att förmedla emotioner. Ansiktet ska vara välbelyst. Om det inte är det, använd penseln och ljusa upp ansiktet försiktigt (så att det inte blir onaturligt). Titta på resterande funktioner som ditt program kan och testa om du kan dra nytta av dem.
15. Använd små korrigeringar. När du tror att det är rätt, gå tillbaka till hälften eller kör reglaget fram och tillbaka flera gånger för att hitta rätt inställning. Använd aldrig mer än "15" på klarhet i Lightroom, var medveten om vad du gör när du använder mycket kontrast eller mättnad. Dagen därpå med färska ögon kommer bilden ser psykedeliskt ut om du inte aktar dig. Små, små justeringar som knappt syns gör stor skillnad i slutet. Även en exponeringskorrigering på ett tredjedels steg kan göra skillnad.
16. Utveckla en viss ribba som du ska nå. Man säger att en amatör bedöms efter sin bästa bild, men ett proffs bedöms efter sin sämsta bild. Till exempel: När en bild är lite suddig går den ofta använda på en mobiltelefon utan att det syns. Men just de bilderna som man tar med trots att de egentligen inte är bra är oftast de som dina följare sedan kanske vill ha i en större upplösning eller som profilbild och då  "kommer de på dig" att du har lagt upp en dålig bild och de är besvikna att det inte går att få den bättre. Om en nybörjare har ett album där hälften av bilderna är dåliga och hälften är bra kommer hen få applåder för de många bra bilderna. När ett proffs har samma album kommer hen att nedvärderas för att hälften av bilderna är dåliga. Lägg ribban successivt högre och ha krav på ditt arbete. Sortera bort dåliga bilder i första steget. Radera de kanske till och med från datorn helt. Tänk inte på dem längre. Tar man 300 bilder på en kväll är det inget konstigt om hälften blir dåligt. Dansarna vänder ryggen snabbare än vad man trodde eller har ögonen stängda eller tungan ut. Det kan du inte göra någonting åt. Plocka ut dem som är bra och ta bort resten. Vad ska du göra med hundratals suddiga bilder för att någon "kanske vill kolla på dem" senare? Ingen vill kolla på dem. Om du inte har ett uppdrag där du skulle få bild på just en dansare eller ett par så blir det vad det blir. Och blev en bild för suddig, gör det bättre nästa gång, men berätta inte för någon att du hade den bilden och ingen kommer veta det. Tänk inte själv på det heller längre (förutom för att lära dig VARFÖR den blev dålig) utan fokusera din energi på de bilderna som blivit bra.
17. Om du vill dela dina bilder på Facebook, skapa en Facebook-sida, ladda inte bara upp bilderna på din egen profil. Det har många fördelar! Du skiljer dina bilder från din personliga profil. Dina Facebook-vänner som inte är intresserade av dans (i fall du har sådana) behöver inte se alla dina bilder och kanske störa sig så mycket av det att de tar bort dig som vän eller stänger av dina inlägg. Dessutom behöver du inte bli Facebook-kompis med alla som vill titta på dina bilder. Du delar kanske personlig information på Facebook som dina vänner ska se, men inte de som bara är på danskvällar och som vill titta på dina bilder, men som du kanske inte känner alls och som du inte vet namnet på och inte har pratat eller dansat med någonsin. Alla kan gilla din Facebook-sida (genom "gilla"-knappen) och kan se dina bilder utan att behöva vara Facebook-kompis med dig eller fråga dig om lov. De vet kanske i första läget inte ens om att det är du som ligger bakom sidan. De vill kanske inte heller bli Facebook-kompis med dig för att de inte vill dela sin privata information med dig. Med en Facebook-sida lägger du upp saker publikt och alla kan titta, men de behöver inte ha någon koppling till din personliga profil över huvud taget och de behöver inte dela med sig någonting. Dessutom får du även en massa statistik (hur många nya följare du får varje dag, vilken ålder och kön de har, hur många som har tittat på dina bilder osv), kan schemalägga inlägg och mycket mer. Det är väldigt lätt att rekommendera en Facebook-sida till någon annan utan att du behöver bli Facebook-kompis med den personen.
18. Skapa inte för stora Facebook-album. Storleken som är mest användbar är kanske mellan 100 och 200 bilder. Blir det för många måste man rulla så mycket och ingen orkar gå genom allt. Begränsa dig och välj bara de bästa bilderna i så fall eller ta inte så många bilder! Gå och dansa istället! Är det många bilder på ett och samma par, välj de bästa och ignorera de andra. Facebook är dessutom inte din egen hemsida utan det är Facebooks hemsida. Du vill troligen ha din egen hemsida där du kan presentera bilderna som du vill. Facebook skalar ner bildkvalitén markant. Laddar du upp en bild som är 10 Megabyte stor kan det förekomma att Facebook bara visar den i en dålig kvalité i en storlek på 100 Kilobyte, dvs 100 gånger mindre information! Dina bilder kan inte glänsa på Facebook och inte alla har Facebook. Du kan även välja de bästa bilderna för Facebook och sedan tillhandahålla resten på din hemsida. Just för stora evenemang där du kanske har 5000 bilder är det helt enkelt inte möjligt att hantera allt bara via Facebook. Lägg upp dina höjdpunkter och skriv med en länk till din hemsida.
19. Var inte rädd för att använda blixt. Kör blixten i manuellt läge där du bestämmer effekten. Om du använder automatisk blixtmätning kommer den väldigt ofta att luras av olika färger i kläderna eller om någons armbåge kommer in i ett hörn trots att du fotar dansarna längre bort och det vore lätt att klippa bort armbågen sedan, men exponeringen är fel. Sätt kameran till hyfssat bländare, slutartid och ISO-tal och använd blixten i rätt så låg effekt (t ex 1/64 eller 1/32, max 1/16) för att få till rätt exponering. Försök alltid att studsa blixten från taket eller väggen för att ge ett mjukare ljus. Om det inte fungerar, använda någon slags diffusor eller tejpa ett tunt vitt smörgåspapper över blixten. En blixteffekt som ger bra resultat på nära håll är troligen rätt mörkt på bara några få meters avstånd. När du tar bilder i råformat gör det inte så mycket då du kan öka exponeringen med upp till 2 steg utan att kvalitén blir alltför dålig. Vi sa även förut att det du inte ska fokusera så mycket på dem som är långt bort. Det finns blixtar som kan reglera effekten automatiskt, men det har två nackdelar: För det första fungerar det bäst när även kameran är i auto-läge, men då kommer den troligen välja helt fel exponeringsinställningar, som t ex bländare f/5.6 trots att du har ett större objektiv. Den kommer även försöka hålla ISO-talet lågt vilket kräver hög effekt på blixten. Det stör dansarna mer, i synnerhet när du inte kan studsa blixten och blixten tar längre tid på sig att ladda upp till nästa bild. Man vill inte få en blixt med full effekt eller även 1/4 effekt rakt in i ögonen! Med en låg effekt på 1/32 eller liknande kan du ta bilder i snabb följd eftersom blixten kommer vara redo i princip med en gång och alla andra ljus som kommer från scenen blinkar också mycket vilket gör att dansarna kanske inte ens lägger märke till din blixt. Du klarar dig dessutom på ett par batterier hela kvällen med flera hundra bilder. Andra nackdelen med en automatisk blixt är att den inte kan mäta blixten utan att testa sig fram. Det gör att den måste blixtra två gånger: Först för att se hur det ser ut och sedan "på riktigt" när den har bestämt sig vad rätt effekt måste bli. Det fördröjer naturligtvis din bild några millisekunder och du kommer att missa ögonblick som du trodde att du skulle fånga utan problem. Fördelen med en automatisk blixt är att den ofta har fokus-hjälp, en röd lampa som går på när du trycker utlösaren halvvägs för att fokusera. Är det för mörkt i rummet hjälper det inte att exponeringen blir bra med blixt när kameran inte klarar att fokusera innan blixten går av och bilden blir suddig. Fokusen kommer även bli rejält långsammare när det är mörkare. Ett objektiv med stor bländare hjälper till att det går snabbare att fokusera eftersom det släpper in mer ljus innan bländaren stängs ner när du tar bilden.
20. Gå ut och prova dig fram! Ta bilder på många evenemang i många olika förhållanden. Med solljus, utomhus med tak, inomhus, med glödlampor, lysrör, trångt och mycket plats. Testa allt! Välj inställningar och ta bilder. Utvärdera ditt resultat och lista ut vad som gick fel och vad du kan ändra nästa gång. Gör inte för många förändringar på en gång utan lär dig först vilken påverkan de har på din bild. Titta på andras bilder och fundera om du hade kunnat göra det likadant, vad som saknas eller om du kanske vet bättre. Prata med folk!

Följer du alla 20 steg kommer du kunna skapa riktigt bra dansbilder eller bra bilder i allmänhet! Det är ingen magi eller dyr utrustning. Det är kunskap, färdighet och erfarenhet. Jag har lärt mig det helt själv på ungefär två år genom att åka på så många danstävlingar och evenemang som jag bara kunde och genom att lära mig allt om fotografi på nätet. Nu har du i alla fall en checklista med några viktiga steg, så nu vet du vad du ska fokusera på och kan komma i mål snabbare än vad jag gjorde.